gg i belgrad

I morse tog jag bussen till Flaten, tänkte ringa från bussen och tala om att jag var på väg, men jag hade glömt att ladda telefonen, vilken miss.
Busschauffören var mycket trevlig och pratade med oss alla tre som var på bussen, när det var dags för mig att kliva av undrade han om jag inte skulle följa med till Gysinge och fika istället. Jag kanske borde gjort det, för döm om min förvåning när det var ödsligt och låst hos mamma och pappa. Och ingen telefon...Skulle jag ta niobussen tillbaka till Gävle eller roa mig på egen hand?
Jag hade ju åkt dit för att kratta, och både skottkärran och krattan var framme, att det småduggade gjorde inte så mycket, det var bara att börja. Att kratta är lite som meditation, tankarna kommer och går och det är bara att kratta på och vips kom jag på att jag kunde komma in...Jag värmde kaffe och läste morgontidningen, vilken lyx !
Sen kom dom, mamma och pappa från stan, deklarationerna skulle ju in idag och vi tog en fika till innan jag fortsatte mitt krattande.
Det blev riktigt fint och jag känner mig både nyttig och nöjd.


Vanja på ridklubben brukar kalla mig "gastarbeiter" och det är kanske det jag är när jag åker runt och jobbar lite här och där...eller volontär, enligt presidentfrun det bästa jobb man kan ha. Man kan komma och gå hur man vill och det är ingen som ställer några speciella krav, alla är bara nöjda att man kommer.