gg i belgrad

Åtminstone julfint med både adventsljusstakar, tomtar och gran har vi nu i Belgrad.
Claes och jag har hjälpts åt på bästa sätt. Han har plockat upp och satt ut grejerna och jag har flyttat om...
Igår gjorde vi också glögg och pepparkakor. Jag kan dock konstatera att bakandets konst inte är ärftligt, åtminstone inte från far till son. Jag fick helt enkelt ta över baket, och jag åt bara lite deg.

Till middag hade vi Janson.

Men även i Serbien slaskar Anders....
Grattis ANDREAS!!

Min vecka i Sverige var händelserik i vanlig ordning, och nån tid för att blogga fanns inte. Dessutom hade jag lämnat in min dator på service.
Jag hann med att träffa flera av er som redan är trogna läsare. Och lite skola, som egentligen var anledningen till denna hemresa.

Niclas Carlson fick kolla min rygg, för en second opinion på mitt språk, och han kunde också konstatera att det var inte så farligt som han hade trott, utan det ska med tiden bli bra, och det är det redan.

Hos Erik träffade jag också Ulla, som kommit åter till Gävle, efter sin knäoperation. Jag måste säga att hon är över förväntan igång och rörlig, dessutom ser hon jättefräsch ut.

Anne-Christine träffade jag både på sjukhuset och tog med henne hem till henne en stund. Hon hör ju inget nu, men jag tycker ändå att vi hade bra konversationer, med prat, händer och skrivtavla. Hon konstaterade med ett leende att jag fortfarande parkerar med en "Wahlman" till trottoarkanten, när hon fick kliva i vattenpölen. Vi gjorde middag tillsammans och hängde med hjälp av Helen upp gardiner i matrummet. Det blev riktigt julfint.

En sväng till IKEA och lite grejer som skulle med till Belgrad.

Anne-Sofie och Göran fick ett sent besök på måndagkvällen och deras lilla Alice, en ursöt liten långhårig Jack Russel, studsade runt och lockade till många skratt när vi fikade. Alex och Elvis, ni bara måste gå dit i jul!

Några gånger hann jag med Hälsans stig i regnet, skönt att promenera efter ån i Boulognerskogen. Men tro inte att gävleborna hejar när man möts, hade det vart i Belgrad hade dom åtminstone sagt "Dobro jutro"...

Träffade både Inga-Lill och Kickan, mina kära kusiner, som hastigast. Återkommer i annat inlägg!

Onsdag var det obligatorisk skoldag, herrejesses. Från klockan 10-14 med en timmes lunch, hade vi värdelösa föreläsningar, sånt vi redan läst. Bristande respekt för människor anser jag, och det ska dom styrande få veta. En av mina kompisar åkte tor från Gotland för detta.
Tur att Helena var hemma och kunde lyssna så jag fick beklaga mig. Erik ringde och berättade att han hade tränat ro under dagen. Han kommer att hinna med en massa träningspass innan det är stor final den 19 juni, när han ska ro kronprinsessan Victoria och Daniel....
Marianne och Peter bjöd en mysig kväll...så det blev en himla bra dag!

Torsdagen var jag i Flaten hos mamma och pappa, och grejade på med både det ena och det andra, jag passade på att putsa min fina adventsljusstake, som jag fått av Ulla. Det är skönt att bara vara där ute...
Nordhs, hela familjen, fick också ett besök innan jag åkte hem och julpysslade på Brunnsgatan. Nu är det bara granen som ska upp när jag kommer tillbaka den 18 december.

Fredag bar det av igen mot Belgrad. På tåget hade jag sittplatsen bredvid Niclas Carlson, slumpen är ingen tillfällighet, vi hade massor att prata om i vanlig ordning.
Jag var orolig för min tunga packning, men slapp betala extra, dom satte bara en röd lapp med "heavy" på min stora resväska, som rymmer alldeles för mycket...Ni vill inte veta allt som var i den. Flyget gick via Munchen och denna gång funkade bytet och jag var hemma i Belgrad kl 17.
Claes kom efter några timmar och vi åt gott av rökt lax som jag hade smugglat med.

Båda hade vi haft en händelserik vecka och det var skönt att bara slappa i soffan.

Som ni vet börjar varje weekend med fredagkväll!
Då var jag bjuden över till Helena och Tom, jättemysigt i vanlig ordning, dom bjöd på skaldjur och härlig vänskap!
När jag kom hem igen satt jag uppe lite extra och fixade lite jul till Andreas och Erik, hade tänkt göra det med Helena, men hade glömt hälften av grejerna hemma.

Lördag morgon, blev jag vaccinerad mot svininfluensan, nu är det gjort och peppar, peppar har jag inte ens fått ont i armen...

Tog bilen och for i strålande sol till Stockholm, Andreas var uppe och klädd när jag kom. Han blev jätteglad åt att få den traditionella adventskalendern med små paket, lagom till december, i år får han dela med "brorsan". Visserligen hade han skickat ett litet sms här om veckan "Du mam, hur gör vi med kalendern i år??"

Sen träffade vi Fredrik och Karolina och åt lite gott till lunch med dom. Karolina är riktigt rund och go`om magen nu...
 

Jag gick en stund på stan innan jag sammanstrålade hos Andreas och Erik, med dom och Peter, jag njuter verkligen av att träffa "mina" pojkar igen. Och så klart pussa lite extra på Andreas.
  

Vi avlutade den härliga dagen med en god middag på "Grodan", då var även Andreas´ nya kompis Karl-Axel från Oslo och hans tjej Nette med. Ungdomaran åt "Moules frites" och smaskade ordentligt!

Men tro inte att jag fick kvarta hos killarna, så jag åkte till Marcus och Victoria i Vassunda istället, det var lugnast så.

I morse kunde jag höra hur lilla Louise, funderade över om "faster Gilla" verkligen sov i hennes säng.
Sen var hon inte tyst många minuter, hon resonerar så underbart nu för tiden!
Hon var på ett strålande humör idag, pratade i telefon med Carolina och till och med poserade i sin nya klänning från Indien...
  

Vägen tillbaka till Gävle gick i hällande regn.

Marcus startade med Flammentanz på Solvalla, och kom i alla fall i mål! Halva släkten var där och kollade.

Var är egentligen hemma?
För det mesta nu för tiden är hemma i Belgrad! Där har jag min käre man och våra skönaste sängar, tack Peter!
Just nu sitter jag hemma på Brunnsgatan och skriver, det känns egentligen minst hemma. Tomt och tyst inte en katt i krokarna.
Igår när jag, efter två timmar uppkommen fritid på flyglatsen i Munchen, kom till Arlanda, satt mamma och pappa så snällt och väntade på mig. Tack så jättemycket! Det är väl helt underbart att ens över 70 år unga föräldrar fortfarande ställer upp och hämtar sin sedan länge vuxna dotter. Jag hoppas att Claes och jag kommer att vara lika pigga i den åldern.
Inatt har jag sovit hemma i min gamla säng i Flaten!

Det är väl antagligen som den gamla sången med Paul Young "Wherever I lay my hat that´s my home"
http://www.youtube.com/watch?v=8l8D0aFVjvg

Jag lovade att berätta om operakvällen i måndags...
och jag kan åter konstatera att opera är inte min grej helt enkelt, det räcker med hon som övar ovanför vårt huvud lite då och då. Ni vet väl att vår granne heter Dragana del Monaco, hon är serbiens prima donna. Hon är jättetrevlig, men vi kan känna endoft av den finare världen när hon åkt i hissen.

Apropå svininfluensa-grip, som man numera diskuterar för fullt även här, så finns det dom som passar på att göra nåt positivt av det!

Idag har jag verkligen varit social på en massa håll och kanter. Claes åkte jättetidigt till Berlin och kommer hem jättesent inatt.
På fm var jag till stallet, men jag red inte, min rygg är inte helt ok efter fallet jag hade, så jag vilar... Men min Eika och hennes föl Drina, var ute i hagen. Det är så skoj att se den lilla, hon är inte rädd för någonting och ibland får hon ett ryck och bara rusar runt. Hon växer fort!


Sen  träffade jag Sanja, vi satt ute i solen och fikade och jag passade på att skicka denna bild till Andreas...
Han fattade inte vad jag menade med +21, grader alltså, den 17 november!

På kvällen träffade jag min fd kollega Natasa och nu håller jag på att packa. Jag åker till Svedala på torsdag!

Helgen har varit lugn, vi har lyssnat lite extra på Tom Jones via Spotify och till och med tagit en liten svängom här i vardagsrummet. det är inte ofta kan jag lova som det går att övertyga Claes att det är härligt att dansa.

Vädret har varit skönt +15-18. så vi har tagit långa promenader både igår och idag. Idag runt Ada, !½ timme i rask takt, skönt! Jag blev varm så jag fick ta av mig jackan.

Har suttit och kollat på lite olika semesteralternativ till nästa sommar....

Igår hade vi en härlig dag med sol och +16 igen, jag gillar såna dagar i November.

Claes slutade tidigare och vi kunde fixa lite innan vi begav oss av till Belgrade Arena och månadens höjdpunkt!
Vi hade bra biljetter tillsammans med 12000 andra till Tom Jones bejublade show.

Jag har sagt det förut men att gå på konserter i Belgrad är nåt speciellt. Till att börja med är det helt OK att köpa lite läsk, öl eller vin och nötter att smaska på när man intagit sin plats! Det verkar också som att alla blivit bättre på att hitta sina platser.
Hela showen var otroligt proffsig och påkostad, på alla sätt, till och med förbandet som spelade en timme innan var bra.

Klockan 21 intog så själve Tom scenen med "Sugar Daddy" och sen  var det  fullt ös i två timmar! Han är i alla fall 69 år och gjorde det helt fantastiskt. Jag tycker ju att Tom W är lik sin namne och jag säger bara det att om du får åldras som han så kan du vara lycklig. 
Såklart fick han med flera gamla godingar "It´s not unusual", "Sex Bomb" etc.  här är ett gammalt klipp 

http://www.youtube.com/watch?v=QrwO8b9iq34

Hela arenan var i gungning av människor som stod upp, dansade och sjöng med, snacka om allsång!! Inte ens Claes kunde sitta still.
Vi var en hel hop som strax efter 23 lämnade arenan småsjungande och med ett stort leende på läpparna, vi hade verkligen fått valuta för pengarna!

Jag har alltid gillat Tom Jones och försökte komma på om det var hos Ettan och Leif på Brunnsgatan eller hos kusinerna på övervåningen på Smäckvägen som jag lyssnade på skivan i slutet av 60-talet. Ni som vet kan väl ge er till känna!

...here I come!
Som ni redan vet så är jag en "procrastinator"- gå och slå upp!
Skolböckerna, och nu framförallt en massa konstiga statistikbegrepp lockar inte mig just nu. Så jag satte mig och började plita med facebook istället, inte för att jag vet hur det funkar, men jag har i alla fall lagt upp en sida på förmiddagen.
När jag kom tillbaka från frissan, måste ju vara snygg när jag ska till Svedala nästa vecka, och slog igång datorn, så hade det bara rasslat till i min inkorg på mailen. Jisses! det var ju skoj, men kommer allt att komma den vägen i fortsättningen också??
Jag trodde man skötte korrespondensen helt via facebook-sidan....

I need help! Please!!

Igår år vi en god farsdagsmiddag men oxfilé, ugnsrostade grönsaker och hemlagad bearnaissås! Jag har gjort sån sås flera gånger förut och för det allra mesta brukar den skära sig...
Den är gången konsulterade jag Fredrik,, han brukar alltid säga att han aldrig misslyckas med att göra en bearnais. Och nu tar jag mig friheten att sprida hans knep. Han reducerar(kokar ihop) vinäger, vatten, lök etc som vanligt och silar av det, sen kommer knepet, han vispar äggulor och smör över vattenbad och häller sist av allt försiktigt i den reducerade blandningen. Helt enkelt lite omvänd ordning, annars som vanligt vad det gäller recept och så.
Klart som korvspad eller hur?
Hur som helst blev det den godaste bearnais jag ätit, men så hade jag också frisprättande ägg från Vrujci!
Resterna som jag åt till lunch idag fick dock bli med kall sås, vågade inte chansa...

Ikväll har vi kollat på en ny reality-serie på 5:an, Ullared! Vad får dom allt ifrån och som Carro brukar säga, var kommer alla konstiga människor ifrån???

Idag passar jag på att gratulera alla pappor och då speciellt min alldeles egen 
PAPPA ALF, som jag delar med mina tre bröder...

GRATTIS PAPPA!
Du gjorde ett bra val mamma!

Jag gratulerar också min käre man CLAES, som jag valde som far till mina barn !
PUSS!


Vad händer för övrigt... inget speciellt, det är crosstraining, regn och skolböcker, ärligt talat börjar Claes tycka att jag är lite tråkig.
Men jag klagar inte, det är bara det att jag inte har så mycket att skriva om...

På grund av skoljobb har jag inte skrivit på några dagar. Jag var också väldigt trött efter resandet och uttömd på nåt att skriva om.

Idag har jag varit på Coffee morning och träffat en massa kvinnor jag redan känner och en del nya, det är alltid lika spännande.
En mycket intressant kvinna som just nu, mellan två jobb, bor i sina morföräldrars hus i Belgrad. Hon är amerikanska, född i Tyskland, gått i skolan i Frankrike och med rötter i Serbien. Senaste jobbet hon hade var i Afganistan... Jag kan bara säga att det är lika fascinerande varje gång att höra människor berätta sina historier!

Idag är det kallt här och just nu faller det stora snöflingor utanför mitt fönster, så nu går inte jag ut mer idag, for sure!

Ulla blev opererad i sitt knä igår och allt har gått som planerat!

Som vanligt...frukost utomhus i trädgården!

Det var också dags att betala ut lön till de anställda, chauffören fick tolka. Deb och Dave har sex anställda plus poolskötare och vakter, som hon ska se till att dom gör det dom ska och hittills har hon varit för snäll helt enkelt, och litat på dom. Den här dagen var det dags att återskapa lite ordning på torpet och dra i tyglarna. Hon har varit noga med att spara alla kvitton och ställde "huvudträdgårdsskötaren" till svars för vart alla frön hon köpt, i tre omgångar, tagit vägen. Deb fick sina frön sådda före Heidi, men det är Heidi som skördar både blomkål och broccoli. Han svarade att fröna försvann när det regnade så hemskt i flera dagar, bullshit!  Dom är ögontjänare!
Hon har redan hunnit avskeda en hushållerska, som visade sig vara förfärligt oärlig. 

Den här dagen var det dags för lite middagsgäster.
Så vi for iväg och fixade det som behövdes med mat och blommor och hann även med en tur i ett shoppingcenter.

Kolla klänningarna!
Det är vakter överallt och alla bilar som kör fram till centret genomsöks vad det gäller bomber. Sen är det säkerhetskontroll med genomsökning av väskor och att få gå genom en metallsökningsbåge innan man får gå in. När man går in i en affär får man lämna ifrån sig sin kasse till vakten i dörrn. Hotbilden finns där hela tiden.

Vi kom tillbaka hem kl 17 och gästerna skullle komma 19. Men eftersom vi tänker så lika, är så lika och jobbar så bra ihop, så såg vi inte det som något problem. Det var bara att kavla upp ärmarna och sätta igång!

Beriber, deras söta 21-åriga maid, i sina fina arbetskläder, fick jobba några timmar extra! Hon tvättade och hackade alla grönsaker och höll undan disken. Deb att lagade maten, med lite assistans från oss.
Jag dukade, arrangerade blommor och plockade undan så att det skulle se fint ut!
   

Kl 19 stod först jag och sedan Deb i duschen, vi hann precis, eftersom gästerna dessutom var försenade, tack för det! 
Vår make David, jag är hans second wife, kom efter dom första gästerna och var mycket nöjd med vårt jobb!
Det bjöds på ostar, oliver, salami och kex till champagnen.
Sen var det tre sallader; tomat och mozarella, vattenmelon, rödlök och feta, samt en grönsallad med valnötter. Som  varmrätt serverades "pasta bolognese", kyckling i ugnen och bruschetta med ajvar. Till desserten hade Deb dessutom hunnit baka delikata brownies!
Allt var jättegott, lyckat och väldigt trevligt!
Heidi & SteinErik

Helens far, Deb & Dave 

 Joakim & Jesper

 Helen, Teodor och jag

Gästerna troppade av så småningom, disken lämnade vi där den stod till Beriber.
Jag packade mina grejer, resväskan var smockfull, fattar inte hur det gick till...
Tiden har gått alldeles för fort, men nu vet vi hur enkelt det är att komma dit, vi har planer på att åka både Claes och jag i februari, det här var ju bara ett infall!

Tre på natten sa Deb och jag hej till varandra, en och annan tår fälldes...
Chauffören tog mig till flygplatsen. Om det är krångligt att ta sig in i landet, så är det ännu krångligare att komma ut, miljontals kontroller av pass och annat, pust.
Planet var försenat, kom iväg 7 och efter att ha trängts med en indisk kvinna, som inte kunde ett ord engelska och som hade armar och ben "på min sida" i sju timmar så var jag både less och trött.
Tre timmar i Istanbul, var lite småmysigt, eftersom det är mycket att titta på och jag åt lunch där. Två timmar till i luften och sen var jag äntligen i Belgrad!    Claes mötte mig!
Jag tycker om att resa och se mig omkring, men jag gillar inte resandet, från dörr till dörr hade det tagit 17 timmar, gissa om jag var trött? Teleportering är nåt för mig, I´m sure!

Det blev en tidig kväll efter middag som Dejan bar upp till oss från Balzac.