Sista semesterveckan
iVi var som två urpysta ballonger när alla våra gäster åkt hem. Det enda riktigt vettiga var att vi började med entimmes promenader innan frukost, annars var det mest slappa i varsin solstol och läsa böcker.
Katten, som varit försvunnen några dagar, kom tillbaka och passade på att mysa med Claes i avsaknad av Carolina.
Vissa dagar åt vi inte ens middag. Men vissa dagar åkte vi även till stranden!
Undrar hur dom tänker när dom fixar p-platser?!
Vi var i alla fall helt nöjda med våra semesterveckor när vi packade ihop och begav oss mot Serbien på lördagmorgonen. Claes fick magsjukan och var riktigt krasslig. Som tur är är vi två som kan köra, så nu blev det min tur att ta oss på krokiga vägar både uppför och nerför. Jag gillar det inte kan jag säga men efter ett tag lärde jag mig till och med att motorbromsa, eftersom jag fick stränga tillsägelser att inte ligga på bromsen i nedförsbackarna.
Här stannade vi till på en gammal bro, från 1938, över floden Tara, som är populär för forsränning.
Den fantastiskt vackra turen gick alltså från Herceg Novi- Risan- Nikšic- Zabljak- Pljevlja- Prijepolje- Uzice- Cacak och Ljig till Vrujci. Där väntade Marianne och Marko med en god middag och sköna sängar. Då hade vi åkt i tio timmar och inte ens kommit 50 mil. Det blev ett fint avbrott.
Vi var nöjda att vara hemma igen på söndag eftermiddag och i lugn och ro rota runt bland våra tillhörigheter, packa upp och börja tvätta. Sen det bästa av allt att krypa ner i våra jättesköna sängar, de är det enda vi saknar när vi är ute och reser, denna gång inbäddade med underbara vita mjuka lakan av egyptisk bomull från Dreamsilk. Tack Marianne och Peter!!
PS Mot de vita lakanen såg vi riktigt solbrända ut. Rekommenderas!
Kommentarer
Trackback
