Bloggdags=lite sammanfattning

Veckorna bara rusar iväg. Den mesta snön har smält undan, men det är fortfarande grått och småkallt, våren dröjer alltså även här. Men det är ingenting mot för hur det är i Sverige -28 grader, har det visst varit i veckan som gått. Då kan man hålla sig för skratt.

Claes jobbar på och sliter sitt gråa hår, i en massa olika möten och förhandlingar, som han trots allt finner fascinerande och utmanande. Jag är glad att jag slipper den typen av jobb.

Just nu pågår min farmakologikurs, som är både spännande och intressant, det ramlar ner en massa poletter och vi har bra diskussioner på internet. I fredags började vår hemtentamen som pågår en vecka med en massa olika uppgifter att besvara.

Förutom studierna tränar jag tre gånger i veckan i vanlig ordning, vore väl tusan om inte fettet ska börja ge upp snart... Går till frissan, fixar naglar-jag gillar fransk manikyr och det är så svårt att göra själv, träffar vänner på luncher, fika och mah jong.
 
Vi har varit inbjudan på ärtsoppa och pannkakor hos Lena och Lars, jättegott och trevligt på alla sätt. Deras bohag lämnar snart Belgrad och då är det bra om vi hjälper till att äta upp en del som inte ska med till Sverige.
Förra lördagen åt vi frukost på stan med Marie och Björn, för planering av gemensamma vänners ankomst i mars. Det är Lena och Carl, som vi träffade i Damaskus som kommer hit.
På kvällen bjöd Goga och Pedja in oss till hennes 35-årsfest på vår restaurang Balzac, det var massor av gäster och stämningen var på topp!!




Hela kvällen underhölls vi av dessa båda som var fantastiskt duktiga. Han till vänster hanterade gitarren som jag vet inte vad...samtidigt som han sms:ade, rökte och sjöng, en riktig naturbegåvning!


Dessa killar såg också till att vi trivdes...

...innan polisen kom fem över ett och avslutade festen. Några grannar hade klagat...

Igår gjorde vi en utflykt till Novi sad och dess omgivningar tillsammans med våra vänner Carol och Lewis från Australien, trots ihållande regn hade vi en riktigt trevlig dag!



Lunchen åt vi sedan i Irig, ett nybyggt ställe Vinska Kuća Kovačević, jag hade haft kontagt med chefen Zoran i veckan och han hade inte sagt något om att det var fest för ett nydöpt barn också. Vi fick i alla fall en plats, han kom och önskade oss välkomna och undrade om det varit svårt att hitta dit. Vi svarade att det var det och vi rekommenderade en skylt vid vägen. Han svarade då att det kunde dom inte sätta upp för dom hade redan alldeles för mycket gäster... Undrar hur dom tänker?! 

 




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0